Kattvänlig hantering och vård – från konsultation till vårdavdelning
Denna artikel sammanfattar den webinarserie jag håller 23 september och 8 oktober om den kattvänliga hanteringen. Du kan anmäla dig till båda webinaren här: 23 september, Den kattvänliga konsultationen samt 8 oktober, Den kattvänliga vårdavdelningen
Varför behövs kattvänlig hantering?
Katten är i dag Sveriges vanligaste sällskapsdjur, då det uppskattas finnas 1,6-1,7 miljoner katter i de svenska hushållen, men trots det är den ofta underrepresenterad inom djursjukvården.
Många kattägare drar sig för att ta sin katt till kliniken eftersom det blir en stressfylld upplevelse – både för katten och ägaren. Siffror visar på att 20 % av kattägarna som uppmärksammat ett behov av vård ändå undviker att åka till veterinären på grund av detta faktum. Transporten, väntrummet, undersökningen och eventuella behandlingar kan innebära stora påfrestningar och stressen byggs på över hand tills bägaren eventuellt rinner över och det tar stopp. Detta kan leda till att katter får mindre förebyggande vård och i värsta fall inte ens den behandling de behöver när de är sjuka.
Kattvänlig hantering syftar till att minska stress och rädsla hos katten, och samtidigt underlätta arbetet för djurhälsopersonalen och få en nöjdare och gladare kund som ser att vi gör vårt yttersta för deras katt.
En lugnare katt gör helt enkelt undersökningen mer tillförlitlig, behandlingarna säkrare och hela vårdupplevelsen mer positiv för alla inblandade, och framför allt ser det till att katten går att vårda även i framtiden. För vi behöver tänka långsiktigt och inte bara att få saker gjorda här och nu!
Fördelar med kattvänliga tekniker
Genom att arbeta kattvänligt ser vi till att både katten, ägaren och personalen är nöjda:
För katten innebär det: Lägre stressnivåer, hjälp med både förebyggande vård och sjukvård, mindre risk för komplikationer och snabbare återhämtning.
För ägaren innebär det: Större trygghet i att katten blir väl omhändertagen, lägre stressnivåer, att man känner sig sedd och hörd och en ökad benägenhet att återvända för framtida vård.
För personalen innebär det: Effektivare arbetsflöden, säkrare arbetsmiljö med färre skador, bättre behandlingsresultat, återkommande kattägare och ett stärkt förtroende.
Den kattvänliga konsultationen
Vid konsultation och undersökning gäller det att anpassa miljön och hanteringen efter kattens behov. Exempel på tekniker är:
Miljöanpassning: Separata väntrum eller zoner för katter, ett konsultationsrum endast för katter där hundar aldrig vistas, tillgång till filtar att täcka burar med, kattspecifika feromoner, upphöjda platser att sitta på, utrustning som är anpassad för katter, lugn belysning och minimal ljudnivå.
Hantering: Användning av mjuka handdukar och ”less is more” i stället för hårda grepp, att låta katten stanna i sin transportbur vid undersökning, att göra saker i rätt ordning, att ge katten tid att utforska rummet i sin egen takt och att ta pauser vid behov.
Kommunikation med ägaren: Att förklara hur undersökningen kommer gå till och varför man gör på ett visst sätt skapar trygghet och förståelse.
Den kattvänliga vårdavdelningen
När katten blir inlagd för vård ställs ännu högre krav på kattvänliga rutiner eftersom vår bägare med stress fylls på än mer ju mer katten behöver vara med om. Vårdavdelningen bör vara utformad för att minimera stress och främja behandlande vård och återhämtning:
Boendemiljö: Tillräckligt stora burar med möjlighet till gömställe, sitt-/liggplatser på olika nivåer och ren kattlåda placerad med avstånd från mat och vatten. Miljön ska vara lätt att hålla ren och torr men samtidigt vara bekväm och kännas trygg för katten (genom att katterna till exempel inte ska behöva se varandra eller se och höra hundar).
Hantering: Personalen bör använda lugna rörelser och hålla en låg ljudnivå samt minimera onödig hantering och kontakt. Procedurer planeras så att katten inte behöver störas fler gånger än nödvändigt men att man samtidigt inte gör invasiva, smärtsamma eller obehagliga ingrepp i kombination med andra omvårdnadsåtgärder såsom matning eller pälsvård.
Stöd för välbefinnande: Tillgång till feromoner, egna filtar och bäddar hemifrån, mjuka underlag, kel och gos (om man är mottaglig) och regelbunden bedömning av kattens stressnivåer.
Vad krävs på kliniken?
För att lyckas med kattvänlig vård behövs både praktiska förutsättningar och rätt kompetens:
Anpassade lokaler (väntrum, undersökningsrum, vårdavdelning).
Utrustning som underlättar kattvänlig hantering, till exempel handdukar, feromonspray och större burar.
Utbildad personal som kan läsa kattens signaler och anpassa sig efter individens behov och har en generellt god ”kattityd”.
Gemensamma rutiner och en klinikkultur där kattvänlig hantering är en självklar del av arbetet och katten talas om i positiva termer med en förståelse för varför katten gör som den gör och hur vi kan hjälpa den att känna sig bättre.
Kattvänlig hantering och vård är inte en ”mjuk” detalj som vi kan hoppa över, utan en grundläggande förutsättning för kvalitet i djursjukvården. Genom att förstå kattens beteende, minska dess stress och skapa en miljö anpassad efter kattens behov kan vi förbättra både arbetsmiljön, vårdens resultat och kattens välbefinnande samt generera nöjda och återkommande kattägare.
Vill du veta mer om hur kattvänliga metoder kan användas i praktiken och lära dig mer om detta viktiga ämne? Då är du välkommen att delta i två fördjupande webinar:
Den kattvänliga konsultationen – med fokus på kattvänlig hantering, anpassningar av undersökningsrummet, utrustningen, undersökningen och vad som bör noteras i journalen.
Den kattvänliga vårdavdelningen – med fokus på vad som påverkar katten under inskrivning, kattens generella miljö och vårdburen, hantering under vårdtiden, nödvändig omvårdnad och rutiner för ett tryggt och stressfritt vårdförlopp.
